Jag och Spencer slutade blogga här när vi insåg att Bloglovin forfarande inte fungerade... Blogg.se vägrade som vanligt att hjälpa oss, och eftersom det kändes som att problemen blev förstora så försvann vi båda två.

 

Följare motiverar, visst är det så.

 

Men samtidigt så bryr jag mig inte så mycket, egentligen. Mina ord förändras inte för att fler läser dem. Och jag vill tro, att om en blogg är tillräckligt bra så går det att bygga upp ett läsarnätverk ändå.

 

Mitt liv har sedan sist inte rört sig varken framåt eller bakåt. Jag försöker ställa allt tillrätta, ta mig i kragen och få grepp om saker och ting. Igår laddade jag ner en kaloriräknarapp igen, något som jag inte haft på ungefär ett och ett halvt år. Egentligen så är det inte kalorierna som jag är intresserad av, utan själva bokföringen. Jag vill veta var allt äckel kommer ifrån.

 

En chokladbit där, en gigantisk portion mat där, en fika där, en smakbit där. Det blir för mycket. Och jag mår inte bra av det - något som inte bara handlar om fettet som dallrar på min mage, mina lår och mina höfter. Det handlar också om att det känns fel i hjärtat. Det känns fel i musklerna, i själen.

 

"Egentligen behöver du inte äta. Mat är bara ett beroende. Jag tror att det är bättre att vara hälsosamt hungrig än att vara en slav under sina begär, fet och fången."