Ångesten river i magen och jag har resfeber på ett sätt som jag aldrig har haft förut. Det är som att alla mina förväntningar på livet, världen, mig själv kulminerar i den väldigt intensiva resa jag ska genomföra nästa vecka. Istället för att förbereda mina anföranden så har jag ägnat kvällen och eftermiddagen till att göra en preliminär packning (vilket är sjukt ovanligt för att vara mig) och laga min cykel som har varit trasig i två månader, vilket gett upphov till både fettansamlingar på min kropp och en väldig massa frustration.

 

Men imorgon så blir det cykla som gäller! Äntligen. Som jag längtat.

 

 

Det finns så många saker jag vill. Och kanske så är jag på väg? Kanske så kan jag komma underfund med mitt liv och leva ut de värderingar som jag brinner för samtidigt som jag förändrar mitt liv och mår bra? Det enda jag vill är att kombinera alla delar och skapa bra rutiner.

 

Idag så har mycket varit jobbigt och dåligt, men jag måste försöka se till det positiva. Måstemåstemåste.

Idag åt jag inget mellan frukost och lunch. Åt alldeles för mycket till lunch, och fick "nu-har-jag-förstört-dagen"-ångest. Svängde inom 7Eleven med några vänner efter skolan, på väg till bussen. Vi hade pratat om kärleksmums och brownies, men när jag grävde efter plånboken och gjorde mig redo att beställa så försvann suget. Istället så nappade jag åt mig en flaska pepsi max och köpte den istället. Så mycket mer värt.

 

Och sedan åt jag ris och brysselkål till middag. Inget fancy, dock gott. Så kanske är det en okej dag ändå? Ingen gånerivikt-dag, men inte heller en gåuppivikt-dag.

 

Äsch, nu ska jag spela sims glömma bort alla mina worries. Puss!